Sockenbiblioteken
1799 | Startades sockenbibliotek i Kjula och Sundby i Södermanland, vilka vi räknar som de första "folkbiblioteken". (Motivering se Magnus Torstenssons artikel i vårt Medlemsblad nr 4/98.) |
1800 | I protokoll från samfundet Pro fide et christianimos omnämns ett barn- och sockenbibliotek i Lekeryds församling utanför Jönköping. |
1826 | På initiativ av Henry Brougham startades i England folkupplysningssällskapet "Society for the diffusion of useful knowledge". |
1828 | Avslogs motion om statligt stöd för inrättande av "lokalbiblioteker för allmänheten". |
1832 | F A Ewerlöf gav ut skriften "Om folkbildning". I huvudsak en översättning av Henry Broughams motsvarande skrift där det bl a ingår en beskrivning av utvecklingen av folkbiblioteken i England och Skottland. |
1833 | Bildades i Stockholm "Sällskapet för spridande av nyttiga kunskaper bland allmogen och de arbetande klasserna". Sällskapet började samma år ge ut publikationen "Läsning för folket". |
1835 | Bildades "Föreningen till spridande av nyttig folkläsning inom Karlstads stift". Enligt stadgarna skall föreningen utom att sprida folkskrifter även verka för inrättande av bibliotek. Inom tio år (1844) hade 38 av stiftets 42 pastorat bibliotek. |
1836 | Utgavs av ovanstående förening en "mönsterkatalog", "Förteckning på läse- och läroböcker för allmoge och olärde..." omfattande ca 150 titlar. |
1842 | Första folkskolestadgan. Innehöll bl a följande föreskrift om sockenbibliotek: "För underhållande av de i skolan förvärvade kunskaper och synnerligen för befrämjandet av en sann kristelig bildning...åligge det prästerskapet att uppmuntra till inrättandet och begagnandet av sockenbiblioteker samt därtill tjänliga böcker föreslå." |
1850-51 | Avslogs motion om stöd för inrättande av sockenbibliotek. |
1854 | Lade P A Siljeström fram ett principprogram, "Om folkbildning utanför folkskolan". Dessförinnan hade han rest runt i England och USA för att studera hur man där utvecklat sina skolor och bibliotek. |
1856-58 | Även vid denna riksdag lades förslag om statlig stöd för skapandet av sockenbibliotek och även denna gång avslogs motionen. |
1859 | Gav Siljeström ut en förteckning över för sockenbiblioteken lämplig litteratur där ett 50-tal av de 270 titlarna är skönlitteratur. |
1860 | I Början av 60-talet började man utse folkskoleinspektörer. De hade en kontrollerande och rådgivande funktion och skulle i sina rapporter även ange om det fanns sockenbibliotek på orten, vad de har för böcker och hur mycket biblioteken anlitades. Under 1860-talet ökade antalet sockenbibliotek snabbt. |
1866 | Uppgick antalet sockenbibliotek i Sverige till 1 265 st. |
1867 | Tog Kungl Maj:t ett beslut, som innebar att kommunalstämman och inte kyrkostämman ansvarade för biblioteksärenden. |
1868 | Antalet sockenbibliotek i landet hade nu ökat till 1 437 st men flera faktorer, bl a Kungl Maj:ts beslut 1867 samt ökad spridning av andra skrifter, gjorde att kulmen nu var nådd och utvecklingen av dessa bibliotek avstannade. |
1870 | En kommitté av folkskoleinspektörer utarbetade en ny förteckning över för sockenbiblioteken lämplig litteratur. |
1870-71 | Fransk-tyska kriget innebar bl a att tidningsläsandet grep allt mer omkring sig samtidigt som sockenblbiotekens bokbestånd började anses föråldrade. |
1878 | Folkskoleinspektörerna kom med ytterligare en ny förteckning över lämplig litteratur för sockenbiblioteken. Denna innehöll lite mer skönlitteratur samt en del barn- och ungdosmböcker. |
1880 | Under 1880-talet är tillbakagången för sockenbiblioteken påtaglig. Många kommuner försålde sina sockenbibliotek på auktion. |
Då det framförts önskemål om en kort bibliotekshistorik på nätet (internet) började vi under sommaren 1999 att bygga upp en sådan över de svenska "folkbibliotekens" historia. Den kan bara komma att omfatta de viktigaste händelserna och årtalen. Ändå är det knappast självskrivet vad som bör ingå och vi kommer säkert att missa viktiga händelser och årtal. Påpeka därför gärna om det är något Du anser vi missat. Men för tillfället har vi inte tid att göra några tillägg men hoppas kunna återuppta arbetet till våren.