Övrig biblioteksverksamhet under 1800-talet
| 1798 | Antog Uppsala läsesällskap "Reglor" för sin verksamhet. Flertalet läsesällskap i Sverige kom till efter 1820. Läsesällskapen vände sig i första hand till den borgerliga eliten och inriktade sig på att införskaffa tidskrifter och böcker för att hålla tillgängliga för sina medlemmar. |
| 1845 | På initiativ av läkaren Johan Ellmin startades Stockholms bildningscirkel. Denna första förening av detta slag vände sig i första hand till hantverkare och gesäller där arbetslösheten var stor efter skråväsendets avskaffande. Bildningsföreningarna (cirklarna) bedrev mötes- och körverksamhet, ordnade föreläsningar och skapade egna bibliotek. |
| 1846 | Startades det första fackliga biblioteket av Typografförbundet i Stockholm. |
| 1850-60 talet | Ersattes bildningsföreningarna i många fall av "liberala" arbetarföreningar. Ofta var man i första hand en sjuk- och begravningskassa, men en del föreningar skapade även egna bibliotek. Liknande bibliotek uppstod på många företag under överinseende av företagsägaren. |
| 1855 | Startas "Läsestuga för arbetare" i Eskilstuna, som troligen var den första av sitt slag i landet. |
| 1860 | Detta år tillkom bl a Göteborgs stads folkbibliotek (donation Dickson), Adolf Fredriks församlingsbibliotek (det första av församlingsbiblioteken i Stockholm) samt Tunafors fabriks läse-bibliotek i Eskilstuna. |
| 1880-90 talet | Skapades många socialdemokratiska (arbetarkommun) och fackliga bibliotek. Studentföreningarna Heimdal och Verdandi startades och man börjande bl a ge ut sina småskriftserier samt bistå föreningar och bibliotek med bokanskaffning. Folkskoleinspektörerna kom med förslag att skolbiblioteken skulle skiljas från sockenbiblioteken och man lade fram förslag om uppbyggnad av nya skolbibliotek. |
| 1882 | På initiativ av läkaren Anton Nyström startade Stockholms arbetarinstitut, som första föreläsningsförening, ett bibliotek. Man betonade vikten av självstudier för att komplettera kunskapsinhämtandet i samband med föreläsningsverksamheten. I Göteborg öppnades de tre första läsrummen för arbetare i anknytning till utskänkningslokaler (pengar från spritförsäljningen bekostade startandet av denna verksamhet - Göteborgsmodellen). |
| 1891 | Startades Stockholms arbetarbiblioteksförbund för att samordna arbetarbibliotekens verksamhet i staden. |
| 1899 | Började man ge ut Barnbiblioteket Saga, 22 häften om 48 sidor. En prenumeration kostade 2 kr. |
| 1899- 1900 | Utkom "Föreningen Heimdals bokförteckning för svenska folkbibliotek". |
| 1900 | Skapades "Föreningen för folkbibliotek och läsestugor", som bl a arbetade på att inrätta läsestugor i Stockholm.
Samanställt och producerat av: Ingemar Rosenberg © |
